Enrico Letta
Europa är världens största inre marknad och en av de som är långsammaste att agera utifrån detta. Styrelser med verksamhet inom EU står inför en växande klyfta mellan vad Bryssel signalerar, vad de nationella huvudstäderna levererar och vad konkurrenterna i Washington och Peking genomför. Frågan är inte längre om Europa kommer att genomföra reformer, utan vilka reformer som faktiskt kommer att genomföras, inom vilken tidsram och hur man ska anpassa kapital, leveranskedjor och regleringsstrategi efter dem.
Enrico Letta är Italiens före detta premiärminister och författare till Europeiska rådets rapport från 2024 om den inre marknadens framtid. Han hjälper högt uppsatta ledare att tolka den europeiska politikens inriktning med den precision som bara den som själv har författat den kan uppbåda.
Full Profile
Varför organisationer samarbetar med Enrico Letta
- Han författade det avgörande europeiska policydokumentet för detta decennium. Letta-rapporten, som beställdes av Europeiska rådet 2024, utgör nu ramen för alla seriösa diskussioner i Bryssel om kapitalmarknader, industriell strategi samt spar- och investeringsunionen.
- Han har lett en G7-regering. Ledare som sitter i samma rum som honom får en inblick i det europeiska beslutsfattandet inifrån rådssalen, inte från en kommentators avstånd.
- Han befinner sig i centrum av det institutionella nätverk som verkligen betyder något. Ordförande för Jacques Delors-institutet, dekan vid IE University, tidigare dekan vid Sciences Po: samma nätverk som fostrar de personer som kommer att genomföra det han har föreslagit.
- Han bidrar med en välunderbyggd syn på den enda fråga som styrelserna inte kan besvara på egen hand: Vilka europeiska reformer kommer faktiskt att genomföras, och vad det innebär för kapitalallokering, fusions- och förvärvsstrategi samt regleringsrisker under de kommande tre åren.
Höjdpunkter i biografin
- Italiens premiärminister, april 2013 till februari 2014, ledare för en nationell enhetskoalition.
- Författare till ”Much More Than a Market”, rapporten från april 2024 till Europeiska rådet om framtiden för EU:s inre marknad.
- Dekan vid IE School of Politics, Economics and Global Affairs, IE University, Madrid.
- Ordförande för Jacques Delors-institutet i Paris sedan 2016.
- Tidigare dekan vid Paris School of International Affairs vid Sciences Po, 2015–2021.
- Kommendör i den franska Hederslegionen; Storkorset i Spaniens civila förtjänstorden.
Biografi
Letta-rapporten lades fram för Europeiska rådet i april 2024 och förändrade diskussionsramarna. Rapporten ”Much More Than a Market”, som beställdes av EU:s statschefer och författades av en före detta italiensk premiärminister, föreslog en spar- och investeringsunion, en femte frihet för forskning och innovation samt en inre marknad utformad för skala snarare än fragmentering. Det är nu referensdokumentet för alla seriösa politiska ärenden i Bryssel som rör kapitalmarknader, industriell strategi och konkurrenskraft.
Enrico Letta ledde en G7-regering genom en av de svåraste perioderna i den senaste tidens italienska politik och tjänstgjorde som premiärminister från april 2013 till februari 2014 som ledare för en nationell enhetskoalition. Innan han blev premiärminister innehade han ministerposterna för europeiska frågor samt för industri, handel och hantverk, och satt i deputeradekammaren under flera mandatperioder. Denna erfarenhet ger honom en särskild auktoritet: han har utformat politik och har varit tvungen att genomföra den inom ramen för en politisk tidsplan.
Han är nu en central aktör inom det europeiska institutionella nätverket inifrån. Som dekan för IE School of Politics, Economics and Global Affairs vid IE University i Madrid och som ordförande för Jacques Delors-institutet i Paris sedan 2016 arbetar Letta i gränslandet mellan politisk utformning och ledarskapsutbildning. Han var dekan vid Paris School of International Affairs vid Sciences Po från 2015 till 2021 och var ordförande för APSIA, den Washingtonbaserade sammanslutningen av yrkeshögskolor för internationella frågor.
Erkännandet kommer från de institutioner som är av betydelse för argumentationen. Frankrike utnämnde honom till kommendör i Hederslegionen 2017. Spanien tilldelade honom Gran Cruz i Civilförtjänstorden. Han är ordförande för GESDA:s diplomatiska forum i Genève och talar engelska, franska och italienska. För en styrelse som försöker förstå vart den europeiska politiken är på väg finns det få talare som med belägg kan säga att de har författat det dokument som alla i rummet kommer att utgå ifrån.
Viktiga talämnen
- EU:s politik och strategiska inriktning
- Framtiden för EU:s inre marknad
- Kapitalmarknaderna, spar- och investeringsunionen och den europeiska konkurrenskraften
- Europeisk industristrategi i ett amerikanskt och kinesiskt sammanhang
- Transatlantiska relationer och geopolitisk positionering för europeiska företag
- Koalitionsregeringar och politiskt beslutsfattande på nationell nivå
Perfekt för
- VD:ar, ekonomichefer och styrelser i multinationella företag med betydande exponering mot EU som väger kapitalallokering mot regleringsriktlinjer.
- Chefer för europeiska samhällsfrågor, myndighetsrelationer och regleringsstrategi vid finansinstitut, industrikoncerner och teknikplattformar.
- Investeringskommittéer, kapitalförvaltare och ledningsgrupper inom private equity som följer utvecklingen av spar- och investeringsunionen samt reformen av kapitalmarknaderna.
- Målgrupper vid universitet, tankesmedjor och inom politiken som arbetar med europeisk integration och transatlantiska relationer.
Resultat för målgruppen
- En konkret bild av vilka delar av Letta-rapporten som sannolikt kommer att gå igenom rådet och parlamentet, samt inom vilken tidsram.
- En tydligare bild av hur den europeiska industristrategin ompositioneras gentemot konkurrensen från USA och Kina, och vad det innebär för gränsöverskridande fusioner och förvärv samt strategier för leveranskedjor.
- En skarpare förståelse för de politiska mekanismerna inom Europeiska rådet, från någon som har suttit vid det bordet som regeringschef.
- Ett ramverk för att reflektera över den europeiska konkurrenskraften som går utöver den vanliga dikotomin mellan Bryssel och de nationella huvudstäderna.