Andres Velasco
Globala ekonomiska beslut blir alltmer politiska – och det är i klyftan mellan vad institutionerna säger och vad regeringarna faktiskt kan åstadkomma som affärsriskerna ligger. Styrelser som betraktar finanspolitiken som en teknisk bakgrund missar den verkliga frågan: vem som har makten, vilka begränsningar de står inför och hur dessa begränsningar formar det ekonomiska klimatet som deras organisationer verkar i. Skillnaden mellan ett trovärdigt finanspolitiskt ramverk och ett bräckligt sådant avslöjar sig inte i förväg.
Andrés Velasco – Chiles före detta finansminister och den första dekanen vid LSE School of Public Policy – hjälper styrelser och ledningsgrupper att förstå den politiska ekonomi som ligger till grund för finanspolitiska beslut, institutionella reformer och ekonomiska risker på de globala marknaderna.
Full Profile
Varför organisationer anlitar Andrés Velasco
- Han ledde Chiles finanspolitik genom en råvarusupercykel och en global finanskris – han byggde upp oväntade reserver trots politiskt motstånd och använde dem sedan som konjunkturmotverkande stimulansåtgärder. Detta är inte en fallstudie; det är hans egna personliga meriter, och det finns ingen motsvarighet bland akademiska ekonomer på föreläsarmarknaden.
- Hans analys av finans- och penningpolitiska beslut präglas av hans faktiska erfarenhet av de institutionella mekanismerna: som minister, som medlem i G20:s expertgrupp för global finansiell styrning och som nuvarande medlem i Group of Thirty – en sammanslutning som består av nuvarande och tidigare centralbankschefer och finansministrar.
- Han visar på kopplingen mellan makroekonomiska siffror och den politiska verkligheten, något som vanliga ekonomiska kommentarer inte gör: varför regeringar fattar just de finanspolitiska beslut de gör, vilka begränsningar de står inför och vad det innebär för de investerings- och verksamhetsvillkor som företagen möter.
- Hans kolumn i Project Syndicate, som har publicerats sedan 2001, behandlar geopolitik, populism och makroekonomisk politik – och erbjuder läsarna en historik av namngivna analyser i realtid som de kan bedöma, snarare än enbart en sammanfattning av hans meriter.
- Som dekan vid LSE School of Public Policy befinner han sig i centrum av den globala debatten om institutionella reformer, multilateral utvecklingsfinansiering och framtiden för internationell ekonomisk styrning – vilket ger organisationer tillgång till den aktuella intellektuella agendan, inte gårdagens konsensus.
Höjdpunkter i biografin
- Första dekan vid School of Public Policy, London School of Economics and Political Science (sedan 2018)
- Finansminister i Republiken Chile, 2006–2010; utsedd till Årets latinamerikanska finansminister av Emerging Markets (Euromoney) och América Economía
- Medlem i Group of Thirty – det exklusiva forumet för nuvarande och tidigare centralbankschefer, finansministrar och ledande ekonomer
- Medlem i G20:s expertgrupp för global finansiell styrning; Världsbankens och IMF:s högnivågrupp för hållbar och inkluderande återhämtning och tillväxt
- Tidigare Sumitomo-FASID-professor i internationell finans och utveckling vid Harvard Kennedy School; professor i yrkespraktik vid Columbia Universitys School of International and Public Affairs
- Utmärkelse för framstående forskning, Interamerikanska utvecklingsbanken (2006); författare till närmare 100 vetenskapliga artiklar och flera böcker; regelbunden skribent för Project Syndicate sedan 2001
- Forskningsstipendiat vid CEPR; medordförande i Global Panel on the Future of the Multilateral Lending Institutions
Biografi
Finanspolitiken verkar teknisk tills en regering måste välja mellan att spendera en oväntad intäkt från råvaror eller spara den. När Chiles kopparintäkter sköt i höjden 2006 behöll Andrés Velasco – dåvarande finansminister – reserverna trots intensivt inrikespolitiskt tryck och byggde upp buffertar motsvarande ungefär 30 % av BNP. När finanskrisen 2008 slog till satte han in dem. Financial Times, The Economist, Wall Street Journal och Bloomberg rapporterade alla om händelsen. Det är fortfarande det mest konkreta exemplet på kontracyklisk finanspolitisk disciplin under verkliga politiska begränsningar i den moderna historien för tillväxtmarknaderna.
Denna kombination – akademisk stringens inom makroekonomi och direkt insyn i de beslut som faktiskt fattas – präglar allt som Velasco nu gör vid LSE, där han är den förste dekanen vid School of Public Policy. Hans forskning har alltid handlat om reformernas politiska ekonomi: inte hur en bra politik ser ut i teorin, utan varför den lyckas eller misslyckas i praktiken, och vilka institutionella förutsättningar som möjliggör trovärdiga åtaganden. Det är dessa frågor som styrelser och ledningsgrupper ställs inför när de försöker tolka finanspolitiska förhållanden, bedöma statsrisk eller förstå varför samma politiska rekommendation ger olika resultat i olika länder.
Velascos engagemang i global ekonomisk styrning har varit ihållande och specifikt. Han har varit medlem i G20:s expertgrupp för global finansiell styrning, varit medordförande i den globala panelen om framtiden för de multilaterala låneinstitutionerna och bidragit till Världsbankens och IMF:s högnivågrupp för hållbar och inkluderande återhämtning och tillväxt. Han är nu medlem i Group of Thirty – ett av de mest exklusiva forumen inom internationell ekonomisk politik, bestående av nuvarande och tidigare centralbankschefer och finansministrar. Hans kolumn i Project Syndicate, som publicerats kontinuerligt sedan 2001, utgör ett offentligt arkiv över hans analytiska ståndpunkter om populism, finanspolitisk disciplin, multilateralism och demokratisk styrning.
För organisationer som navigerar i en tid då finanspolitiken har blivit uttryckligen politisk och de multilaterala institutionerna står under synlig press erbjuder Velasco något konkret: perspektivet från en person som har haft makten i sina händer, studerat mekanismerna och fortsatt att påverka debatten på de högsta institutionella nivåerna.
Viktiga föreläsningsämnen
- Finanspolitikens och de ekonomiska reformernas politiska ekonomi
- Global ekonomisk styrning och multilaterala institutioner
- Konjunkturutjämnande finanspolitik och statsrisk
- Makroekonomi i tillväxtmarknader
- Populism, demokrati och ekonomisk politik
- Internationella finansinstitutioner och utvecklingsfinansiering
- Geopolitisk risk och globala marknadsförhållanden
Perfekt för
- Ledningsgrupper och styrelser inom finanssektorn, investeringsbranschen och multinationella företag som behöver strategisk kontext kring globala finanspolitiska och politiska risker
- Strategichefer och riskchefer som hanterar geopolitisk och makroekonomisk osäkerhet
- Team som arbetar med regeringsfrågor, offentlig politik och regleringsstrategi
- Internationella ekonomiska forum, statliga investeringsfonder och utvecklingsfinansieringsinstitut
Resultat för målgruppen
- Ett tydligare ramverk för att tolka finans- och penningpolitiska beslut som politiska handlingar med strukturella begränsningar – inte bara tekniska resultat
- Konkret insikt i hur multilaterala institutioner bildas, reformeras och misslyckas – och vad det innebär för de ekonomiska förutsättningar som företagen är beroende av
- Sammanhang för att förstå klyftan mellan politiska avsikter och politiska resultat på tillväxtmarknader och utvecklade marknader
- Ett mer precist vokabulär för att diskutera statlig risk, kontracyklisk strategi och institutionell trovärdighet på styrelsenivå
- Inblick i den aktuella intellektuella debatten om global ekonomisk styrning från en person som aktivt bidrar till att forma den
Utvecklingssamtal
Med utgångspunkt i hans erfarenheter som finansminister och hans pågående forskning vid LSE undersöker detta föredrag varför ekonomiskt sammanhängande politik misslyckas politiskt – och vad institutioner och ledare kan göra för att skapa förutsättningar för trovärdiga och hållbara reformer.
Viktiga slutsatser:
- Varför politiska begränsningar av den ekonomiska politiken är strukturella, inte tillfälliga, och hur man tolkar dem korrekt
- Vad som gör ett finanspolitiskt ramverk trovärdigt – och vad som undergräver trovärdigheten snabbare än dålig ekonomi
- Hur populismen omformar spelplanen för ekonomisk styrning, och vad institutionella strategier från mittenpolitiken realistiskt sett kan åstadkomma
En direkt granskning av de krafter – geopolitisk fragmentering, institutionell urholkning och politisk kortsiktighet – som gör det allt svårare att bedriva en hållbar ekonomisk styrning.
Viktiga slutsatser:
- De specifika institutionella förutsättningar som gjorde att Chiles konjunkturutjämnande modell kunde fungera – och de förutsättningar som andra regeringar saknar
- Var den nuvarande internationella ekonomiska ordningen utsätts för verklig strukturell påfrestning, och var oron är överdriven
- Hur ledande beslutsfattare kan skilja mellan bestående geopolitiska trender och kortsiktigt politiskt brus när de fattar strategiska beslut