Lucas Papademos
De institutioner som är avsedda att hantera en statsskuldskris – finanspolitiska regler, centralbankernas mandat, avtal med fordringsägare – håller sällan ihop när de utsätts för verklig press. Organisationer som är exponerade mot de europeiska marknaderna bär på risker som konsekvent underskattas i standardiserad scenarioplanering. De beslut som faktiskt har betydelse i dessa mötesrum – och de kompromisser som ingås för att nå fram till dem – stämmer sällan överens med den officiella bilden.
Lucas Papademos – som var vice ordförande i ECB i åtta år och Greklands premiärminister under statsskuldkrisen 2011 – ger organisationer förstahandsinsikter i strukturen, svagheterna och styrningen av den europeiska monetära och finansiella stabiliteten.
Full Profile
Varför organisationer anlitar Lucas Papademos
- En direkt, förstahandsredogörelse för ECB-rådets beslutsfattande under finanskrisen 2007–2008 och debatterna före krisen om stabilitets- och tillväxtpakten – insikter som inte finns i någon publicerad rapport och som endast är tillgängliga genom vittnesmål från dem som var närvarande i rummet.
- Medskapare av NAIRU-ramverket (Modigliani & Papademos, 1975, 1978), som fortfarande är en integrerad del av centralbankernas syn på avvägningen mellan inflation och arbetslöshet – vilket ger honom en unik position att förklara ramverket inifrån, inte som en tolk av andras arbete.
- Han hanterade Greklands övergång till euron som centralbankschef och ledde sedan förhandlingarna om omstrukturering av landets statsskuld som premiärminister – ett helhetsperspektiv på den monetära unionens bräcklighet, institutionella misslyckanden och krishantering som ingen kommentator eller extern analytiker har.
- Som medlem i G20:s finansiella stabilitetsråd, EU:s ekonomiska och finansiella kommitté och BIS:s styrgrupp för centralbanker kan han belysa hur global finansiell styrning faktiskt fungerar under systemisk stress – inte som den är dokumenterad, utan som den praktiseras.
Höjdpunkter i biografin
- Vice ordförande i ECB, 2002–2010, under både Wim Duisenberg och Jean-Claude Trichet; ledamot av ECB:s direktion och styrande råd
- Centralbankschef, Greklands centralbank, 1994–2002; arkitekt bakom Greklands monetära övergång från drakman till euron
- Greklands premiärminister, november 2011–maj 2012; ledde en nationell enhetsregering genom statsskuldkrisen och den största skuldomstruktureringen i EU:s och OECD:s historia vid den tiden
- Doktor i ekonomi, MIT, 1978; handledare Franco Modigliani (Nobelpristagare); medförfattare till Modigliani-Papademos NAIRU-artiklarna (1975, 1978), som ligger till grund för modern penningpolitik
- Fakultetsanställningar vid Columbia University, Atens universitet och Harvard Kennedy School; seniorforskare vid Center for Financial Studies, Goethe-universitetet i Frankfurt
- Medlem: Akademin i Aten (ordförande 2017–2018); G20:s finansiella stabilitetsråd och styrkommitté; BIS:s styrgrupp för centralbanksstyrning; EU:s ekonomiska och finansiella kommitté
Biografi
Greklands inträde i eurozonen var inte en ceremoniell händelse. Det krävde ett decennium av penningpolitisk åtstramning, uppbyggnad av institutionell trovärdighet och disciplinerad politik. Som chef för Greklands centralbank 1994–2002 var Lucas Papademos arkitekten bakom den processen, där han hanterade valutaövergången och införde den penningpolitiska disciplin som euromedlemskapet krävde.
Hans akademiska arbete sträcker sig till grunderna för modern monetär teori. En doktorsexamen från MIT under nobelpristagaren Franco Modigliani resulterade i Modigliani-Papademos-artiklarna från 1975 och 1978, som introducerade NAIRU-konceptet: den arbetslöshet som är förenlig med stabil, icke-accelererande inflation. Ramverket formade hur centralbanker tänker kring avvägningar mellan prisstabilitet och fortsätter att citeras i aktuell penningpolitisk litteratur.
Vid ECB, där Papademos var vice ordförande från 2002 till 2010, satt han i centrum för det europeiska penningpolitiska beslutsfattandet under den globala finanskrisen. Han var en konsekvent förespråkare för stabilitets- och tillväxtpaktens integritet och hävdade (före krisen) att försvagade finanspolitiska regler skulle leda till de obalanser i statsskulden som senare hotade valutaunionens existens.
År 2011 visade sig dessa varningar vara profetiska. Papademos återvände till Aten som premiärminister – utnämnd utan partitillhörighet för att leda en nationell enhetsregering – och förhandlade direkt med IMF, Europeiska kommissionen och ECB om vad som vid den tiden blev EU:s och OECD:s största omstrukturering av statsskulder. Kombinationen av originell makroekonomisk teori, åtta år inom ECB:s styrande struktur och krishantering under extremt politiskt tryck definierar ett perspektiv som saknar motsvarighet.
Viktiga talarämnen
- Statsskulden i eurozonen och krishantering
- Penningpolitisk arkitektur och centralbanksstrategi
- Europeisk finansiell stabilitet och makroprudentiella ramverk
- Finanspolitisk disciplin och europeisk ekonomisk styrning
- Den monetära unionens politiska ekonomi
- Omstrukturering av statsskulder och förhandlingar med fordringsägare
- Globala finansiella risker och institutionell utformning
Perfekt för
- Ekonomichefer, riskchefer och investerare i statsskulder som bedömer europeiska finansiella och monetära risker
- Publik från centralbanker och finansdepartement som arbetar med penningpolitiska ramverk och styrning av euroområdet
- Styrelseledamöter och ledande befattningshavare inom finanssektorn med exponering mot europeisk statsskuldsrisk eller systemrisk
- Konferensarrangörer och ansvariga programansvariga som utformar diskussioner på hög nivå om global finansiell styrning eller geopolitiska ekonomiska risker
Resultat för deltagarna
- En grundad förståelse för hur ECB:s beslutsfattande fungerar i praktiken – inklusive spänningarna mellan finanspolitiska regler, penningpolitiska mandat och den politiska verkligheten som inte framgår av standardredogörelser
- Förstahandsinformation om den beslutskedja och de institutionella misslyckanden som ledde till statsskuldkrisen i euroområdet 2011, samt vad lösningsprocessen faktiskt innebar
- Ett ramverk för att skilja mellan sårbarhet i statsskulden, risk för penningpolitisk transmission och strukturell ekonomisk svaghet – distinktioner som är viktiga för investeringspositionering och policyplanering
- Ett praktiskt sammanhang för att utvärdera förslagen till reform av den europeiska ekonomiska styrningen mot bakgrund av den senaste krisen – inklusive vad som överenskommits, vad som skjutits upp och varför
- Insikt i hur teknokratisk styrning fungerar under demokratiskt tryck, och de institutionella begränsningar den stöter på