Chile Eboe-Osuji
Den regelbaserade internationella ordningen utgör inte längre en stabil grund för den globala affärsverksamheten. Sanktionssystem, gränsöverskridande konflikter och oklarheter kring staters ansvarsskyldighet påverkar numera beslut om kapitalallokering och marknadstillträde. Ledare måste ha kunskap om var internationell rätt faktiskt gäller och var den ifrågasätts.
Chile Eboe-Osuji, den fjärde ordföranden för Internationella brottmålsdomstolen, visar styrelser hur internationell rätt, sanktionssystem och staters ansvarsskyldighet idag påverkar operativa risker över gränserna.
Full Profile
Varför organisationer anlitar Chile Eboe-Osuji
- Ledde Internationella brottmålsdomstolen genom dess mest politiskt omstridda period, inklusive de amerikanska sanktionerna 2020 mot domstolens högsta tjänstemän. Han talar utifrån direkt erfarenhet om hur internationella institutioner håller ihop under politiskt tryck.
- Skrev End of Immunity (2024), utgiven av Prometheus, en studie om ansvarsskyldighet för statschefer. Boken spårar den juridiska historien från artikel 227 i Versaillesfördraget via Nürnberg till den ryska invasionen av Ukraina. Den ger styrelser och politiska team en välgrundad inblick i vart åtal mot sittande ledare är på väg.
- Har varit domare i appellationsinstanser och åklagare i första instans vid ICC, Internationella brottmålsdomstolen för Rwanda och Specialdomstolen för Sierra Leone. Har akademiska befattningar vid Stanford Law School, Harvards Carr Center och UCLA. Det finns mycket få röster inom området som talar från både domarbänken och åklagarsidan.
- Första ICC-tjänsteman, nuvarande eller tidigare, som erhållit Goler T. Butcher-medaljen från American Society of International Law. Det är områdets mest erkända utmärkelse för bidrag till internationell människorättslagstiftning.
- Han är sedan april 2025 domare vid Karibiska domstolen. Hans kommentarer om internationell rätt speglar aktiv domstolspraxis.
Biografiska höjdpunkter
- Fjärde ordförande för Internationella brottmålsdomstolen, 2018–2021; domare vid ICC 2012–2021
- Domare vid Karibiska domstolen, svuren i april 2025
- Tidigare juridisk rådgivare åt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter under Navi Pillay (2010–2012); tidigare senior åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen för Rwanda och Specialdomstolen för Sierra Leone, inklusive överklagandena i målet mot Charles Taylor
- Författare till End of Immunity (2024) och International Law and Sexual Violence in Armed Conflicts (2012); redaktör för Protecting Humanity (2010)
- Goler T. Butcher-medaljen, American Society of International Law (2022); den första nuvarande eller tidigare tjänstemannen vid Internationella brottmålsdomstolen som erhållit denna utmärkelse
- Herman Phleger-gästprofessor vid Stanford Law School; seniorforskare vid Carr Center, Harvard Kennedy School; Paul Martin-seniorprofessor vid University of Windsor
Biografi
År 2020 införde Trump-administrationen sanktioner mot de högsta tjänstemännen vid Internationella brottmålsdomstolen, däribland domstolens åklagare. Domstolens ordförande vid den tiden var Chile Eboe-Osuji. Hans svar var att hålla fast vid domstolens kurs och offentligt försvara dess mandat, bland annat i BBC:s HARDtalk med Stephen Sackur och vid Council on Foreign Relations.
Han tillträdde ordförandeposten som yrkesverksam internationell jurist. Tidigare hade han varit senior åklagare vid FN:s tribunaler för Rwanda och Sierra Leone, bland annat i överklagandet av Charles Taylor. Därefter tjänstgjorde han som juridisk rådgivare åt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Genève under Navi Pillay. Han valdes till domare vid ICC 2011 och presiderade över Kenya-målen samt överklagandena av Gbagbo och Blé Goudé innan han blev ordförande 2018.
Hans bok End of Immunity från 2024, utgiven av Prometheus, är det verk han har arbetat mot under hela sin karriär. Den spårar den juridiska historien om statschefers ansvarsskyldighet från artikel 227 i Versaillesfördraget via Nürnberg till Rysslands krig mot Ukraina. Regler som gör ledare ansvariga för aggression och brott mot mänskligheten vilar på grunder som är långt äldre än samtida politik. Dessa regler är viktiga för alla vars organisation verkar över gränserna.
Sedan han lämnade ICC har han undervisat vid Stanford, UCLA och Harvards Carr Center, samt innehaft Paul Martin Senior-professuren vid University of Windsor. Han utnämndes till domare vid Karibiska domstolen i januari 2025 och svors in i april samma år. För ledningsgrupper som försöker förstå hur internationell rätt faktiskt tolkas av de personer som fattar besluten finns det få röster som väger tyngre.
Viktiga föreläsningsämnen
- Internationell rätt och den regelbaserade globala ordningen
- Ansvarsskyldighet för statschefer och politiska ledare
- Geopolitisk risk och väpnad konflikt
- Sanktioner, suveränitet och statlig immunitet
- Förebyggande av folkmord och brott mot mänskligheten
- Internationella brottmålsdomstolen och framtiden för internationell rättvisa
Perfekt för
- Styrelser och ledningsgrupper vid organisationer som är verksamma i flera jurisdiktioner
- Riskchefer, chefsjurister och chefer för politiska riskfunktioner som är exponerade för sanktionsregimer och gränsöverskridande konflikter
- Politiska ledare och chefer för samhällsrelationer vid företag vars verksamhet påverkas av statliga åtgärder och internationell rätt
- Institutionella investerare och kapitalfördelare som väger in geopolitisk risk i gränsöverskridande beslut
Resultat för läsarna
- En auktoritativ läsning om vart internationell straffrätt är på väg, från någon som har skrivit både domar och böcker
- En välgrundad förståelse för varför statligt ansvar, sanktioner och åtal mot statschefer är relevanta för kommersiella beslut
- Ordförrådet för att diskutera aktuella geopolitiska situationer (Ukraina, Mellanöstern, Afrika) med juridisk precision
- Ett direkt svar på den fråga som de flesta styrelser nu ställer sig: håller den regelbaserade internationella ordningen verkligen?
Utvecklingssamtal
Ett argument för att erkänna fred som den grundläggande rättighet som alla andra rättigheter bygger på, och för att betrakta dess skydd som en bindande internationell skyldighet.
Huvudpunkter:
- Varför det nuvarande internationella systemet undervärderar fred som en rättighet i sig
- Hur ett erkännande av fred som en rättighet skulle förändra staternas och de internationella institutionernas skyldigheter
- De praktiska konsekvenserna för organisationer som är verksamma i konfliktdrabbade regioner
En återblick på den struktur som uppstod efter andra världskriget, vilken skapades för att utrota krig som ett verktyg i statlig politik, samt en granskning av var denna struktur håller och var den brister.
Huvudpunkter:
- De rättsliga och institutionella grundvalarna för den moderna regelbaserade ordningen, från Kellogg-Briand-pakten och framåt
- Hur aktuella konflikter sätter dessa grunder på prov, och vad som står på spel när skiljedom vägras
- Vad ledare inom näringsliv, politik och diplomati kan göra för att stärka befintliga mekanismer för konfliktlösning
En direkt redogörelse för varför den internationella rättsordningen håller alla ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive sittande statschefer, baserad på talarens arbete inom rättsväsendet och åklagarmyndigheten.
Huvudpunkter:
- Varför principen om statschefers immunitet har urholkats i internationell rätt, från artikel 227 i Versaillesfördraget till idag
- Vad ICC faktiskt gör och var dess jurisdiktionsgränser ligger i praktiken
- Hur företag och institutioner kan hamna inom dessa rättsliga ramar
Argument för att använda internationell straffrätt för att stävja dem som genom vårdslöshet eller girighet orsakar omfattande, bestående eller allvarliga skador på naturmiljön.
Huvudpunkter:
- De juridiska och etiska argumenten för att kriminalisera allvarliga miljöskador
- Var står förslaget om ekocid just nu i den internationella institutionella debatten
- Vad en kriminalisering skulle innebära för företagens beslutsfattande inom utvinningsindustrin och andra branscher med stor miljöpåverkan
Varför förebyggande av folkmord kräver politiska åtgärder från staternas sida, eftersom rättsliga förfaranden till sin natur kommer för sent.
Huvudpunkter:
- Varför rättsliga förfaranden inte kan förhindra folkmord som redan pågår
- Staternas, de internationella institutionernas och det civila samhällets ansvar när det gäller att förebygga folkmord
- Hur det internationella samfundet har och inte har fullgjort dessa skyldigheter, med lärdomar från Rwanda och andra fall