Philippe Aghion
De flesta etablerade aktörer bemöter ny teknik genom att försvara den verksamhet som hotas av den. Denna instinkt är rationell på kort sikt, men ödesdiger på tio års sikt. Den svårare frågan är hur stort konkurrenstryck ett företag behöver utsättas för innan det börjar innovera, och vid vilken punkt detta tryck leder till att företaget drar sig tillbaka.
Philippe Aghion tilldelades 2025 års Nobelpris i ekonomi för sin förklaring av hur ny teknik tränger undan de företag som dominerade den förra eran, och vad ledare kan göra åt saken.
Full Profile
Varför organisationer samarbetar med Philippe Aghion
- Han skapade den modell som de flesta styrelser implicit satsar emot. Aghion–Howitt-teorin om kreativ förstörelse, som citerades av Kungliga Vetenskapsakademien 2025, förklarar varför det företag som idag dominerar en marknad oftast är det som misslyckas med att uppfinna det som ersätter det.
- Hans konkurrensforskning sätter siffror på hur mycket rivalitet som hjälper. Tillsammans med Bloom, Blundell, Griffith och Howitt visade han i Quarterly Journal of Economics att innovation ökar med konkurrensen upp till en viss tröskel och minskar bortom den.
- När det gäller AI har han data på företagsnivå, inte prognoser. Franska införandedata från 2017 till 2020 visade att sysselsättningen och försäljningen ökade hos de företag som införde AI, vilket är en helt annan bild än de prognoser om ersättning av arbetskraft som de flesta företagsledare redan har hört.
- Han har författat såväl politiska riktlinjer som teori. Tillsammans med Anne Bouverot var han medordförande i Frankrikes kommission för artificiell intelligens; dess 25 rekommendationer överlämnades till presidenten i mars 2024 och låg till grund för AI Action Summit i Paris.
Höjdpunkter i biografin
- Kurt Björklund är professor i institutionell ekonomi, innovation och tillväxt vid Collège de France, Kurt Björklund-professor i innovation och tillväxt vid INSEAD samt gästprofessor vid London School of Economics.
- Tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med Peter Howitt och Joel Mokyr för teorin om hållbar tillväxt genom kreativ förstörelse.
- Medförfattare till boken *The Power of Creative Destruction* (Harvard University Press) tillsammans med Céline Antonin och Simon Bunel, samt till *Endogenous Growth Theory* (MIT Press) tillsammans med Peter Howitt.
- Tillsammans med Anne Bouverot är han medordförande i Frankrikes kommission för artificiell intelligens, som lämnade 25 rekommendationer om investeringar i AI, utbildning och datorkapacitet till den franske presidenten.
- Akademisk direktör för INSEAD:s Economics of Innovation Lab, som sammanför mikrodata om företagsredovisning, tull och patent för att studera produktivitet och företagsdynamik.
- Innehavare av två ERC Advanced Grants på sammanlagt 4,41 miljoner euro samt mottagare av Yrjö Jahnsson-priset för den bästa europeiska ekonomen under 45 år, John von Neumann-priset och BBVA Frontiers of Knowledge Award, som delades med Peter Howitt. Medlem av Econometric Society och American Academy of Arts and Sciences.
Biografi
I en artikel i Econometrica från 1992 presenterades en matematisk modell där ekonomisk utveckling är destruktiv till sin natur. Bättre produkter kommer in på marknaden, och vinsterna för de företag som tillverkade de gamla produkterna försvinner. Philippe Aghion skrev artikeln tillsammans med Peter Howitt. Kungliga Vetenskapsakademien hänvisade till detta arbete när den tilldelade dem 2025 års Nobelpris i ekonomisk vetenskap, som delades med ekonomihistorikern Joel Mokyr.
Teorin har en obekväm följd för alla som driver ett framgångsrikt företag: den etablerade aktören har minst anledning att uppfinna något som kommer att ersätta den egna vinstmarginalen. Aghion ägnade två decennier åt att undersöka var den logiken bryter samman. I en artikel från 2005 i Quarterly Journal of Economics, skriven tillsammans med Bloom, Blundell, Griffith och Howitt, konstaterades att konkurrens och innovation följer en omvänd U-kurva. Företag som ligger jämsides med sina konkurrenter innoverar för att undkomma trycket. Företag som ligger för långt efter slutar försöka.
Denna forskning tog steget från teori till politisk verksamhet. Aghion var tillsammans med Anne Bouverot medordförande i Frankrikes kommission för artificiell intelligens och lade fram 25 rekommendationer om investeringar, kompetens och datorkapacitet som formade agendan för AI Action Summit i Paris. Hans empiriska svar på frågan om utkonkurrering hämtades från franska företagsregister: bland de företag som införde AI mellan 2017 och 2020 ökade sysselsättningen och försäljningen.
Databehandlingen bakom detta sker vid INSEAD och Collège de France, där hans Economics of Innovation Lab sammanför företagsredovisningar, tullregister och patentansökningar. Hans senaste ERC Advanced Grant, värd en del av de 4,41 miljoner euro som beviljats sedan 2018, finansierar arbete med FoU-politik för grön innovation och med hur AI-revolutionen påverkar tillväxt och sysselsättning.
Viktiga föreläsningsämnen
- Kreativ förstörelse och innovationsdriven tillväxt
- Konkurrenspolitik och företagsdynamik
- Artificiell intelligens, produktivitet och sysselsättning
- Industripolitik och europeisk konkurrenskraft
- Grön innovation och klimatomställningen
- Ojämlikhet, social rörlighet och inkluderande tillväxt
Perfekt för
- Styrelser och ledningsgrupper som planerar FoU och kapitalallokering mot bakgrund av ett scenario med marknadsstörningar
- VD:ar och strategichefer i etablerade företag som står inför välfinansierade nya aktörer
- Chefsekonomer, CIO:er och investerare som utvärderar produktivitetsargumenten för AI
- Målgrupper inom regeringar, tillsynsmyndigheter och industripolitik i Europa
Resultat för målgruppen
- En tydlig redogörelse för varför marknadsledare systematiskt underinvesterar i den teknik som kommer att ersätta dem
- Under vilka förhållanden konkurrenstrycket främjar innovation, och vid vilken gräns det dämpar den
- Vad franska företagsdata visar om införandet av AI och sysselsättningen, jämfört med de vanliga prognoserna om att AI kommer att ersätta mänsklig arbetskraft
- De specifika drivkrafterna – från konkurrensregler till satsningar på kompetensutveckling – som avgör om AI syns i produktivitetsstatistiken