Gerd Leonhard
Organisationer inför AI-lösningar snabbare än de hinner bygga upp de styrningsstrukturer som krävs för att hantera dem. Klyftan mellan vad tekniken kan göra och vad ledningen har beslutat att den ska göra fortsätter att växa. Den svåra frågan är inte om man ska automatisera, utan vad som måste förbli en mänsklig uppgift – och de flesta styrelser har ännu inte något ramverk för att besvara den frågan.
Medan organisationer kämpar med att avgöra var AI:s roll ska ta slut och det mänskliga omdömet ska ta vid, ger Gerd Leonhard – författare till boken *Technology vs Humanity* och VD för The Futures Agency – styrelser och ledningsgrupper de ramverk som behövs för att dra den gränsen.
Full Profile
Varför organisationer samarbetar med Gerd Leonhard
- Begreppet ”androrithms” – Leonhards term för de mänskliga egenskaperna (empati, etiskt resonemang, kreativt omdöme) som algoritmer inte kan efterlikna – ger ledningsgrupper ett styrningsspråk som de flesta AI-rådgivare förbiser. Det förflyttar diskussionen från ”vad kan vi automatisera?” till ”vad måste vi skydda, och varför är det ett strategiskt beslut?”
- Han var medförfattare till The Future of Music (Berklee Press, 2005), där han korrekt förutspådde att streaming skulle ersätta ägande som den dominerande musikmodellen flera år innan branschen accepterade det. Denna verifierbara historik av träffsäkra förutsägelser är det som skiljer hans nuvarande AI-argument från spekulationer som inte kan prövas mot faktiska resultat.
- Ramverket ”Ten Megashifts” – som kartlägger tio samtidiga tekniska krafter, däribland digitalisering, intelligisering, automatisering och robotisering som ett sammansatt system – ger strategi- och transformationsteam ett verktyg för att testa om deras färdplaner tar hänsyn till hela omfattningen av omvälvningen, inte bara den mest synliga trenden.
- Scenariomodellen ”HellVen” framställer teknikens framtid som ett styrningsval mellan radikalt olika utfall snarare än som en förutsägelse. Det är ett praktiskt verktyg för styrelser som genomför scenarioplanering kring AI-strategi och långsiktiga institutionella risker.
- Hans argument från 2016 om att digital etik skulle bli en obligatorisk styrningsfråga i styrelserummen publicerades innan AI-reglering fanns med på någon större politisk agenda. Det argumentet har sedan dess bekräftats, vilket ger tyngd åt hans nuvarande ståndpunkter om ansvarsskyldighet inom AI och företagsansvar.
Biografiska höjdpunkter
- Författare till *Technology vs Humanity: The Coming Clash Between Man and Machine* (2016), utgiven på 12 språk; medförfattare till *The Future of Music* (Berklee Press, 2005)
- Grundare och VD för The Futures Agency, Zürich; gästprofessor vid Fundação Dom Cabral, São Paulo
- Medlem av Royal Society for the Arts (FRSA), London
- Utsedd av Wired UK till en av de 100 mest inflytelserika personerna i Europa; utnämnd av The Wall Street Journal till ”en av världens ledande mediefuturister” (2006)
- Synpunkter och intervjuer publicerade i eller uppmärksammade av The Guardian, Harvard Business Review, Business Insider och Wired UK; TV-framträdanden på BBC, CNN, ARTE och ZDF
- Alumn vid Berklee College of Music; mottagare av Quincy Jones Award (1985); tidigare professionell gitarrist, kompositör och entreprenör inom digitala medier, San Francisco
Biografi
När boken ”Technology vs Humanity” kom ut 2016 innehöll den ett centralt påstående: beslut om vad som ska automatiseras är i grunden etiska beslut, inte bara operativa. Styrelserna var i stort sett oeniga. Nu tvingas de ompröva den bedömningen. Som VD för The Futures Agency i Zürich har Gerd Leonhard under de senaste åren arbetat med att ta fram de ramverk som ledningsgrupper nu efterfrågar.
Hans mest utmärkande bidrag är distinktionen mellan algoritmer och androritmer. Algoritmer är de maskinregler som styr digitala system. Androritmer – hans egen term – är de mänskliga egenskaper som organisationer riskerar att förlora när de optimerar enbart för effektivitet: empati, etiskt resonemang, kreativt omdöme, intuition. Hans ramverk ”Ten Megashifts” kartlägger tio samtidiga teknologiska krafter som ett sammansatt system snarare än en sekvens av isolerade omvälvningar. Det ger styrelser en strukturerad analytisk lins snarare än en berättelse om en enda trend.
Trovärdigheten i detta perspektiv vilar delvis på tidigare resultat. Leonhard var medförfattare till boken *The Future of Music* (Berklee Press, 2005), där han hävdade att strömning skulle ersätta ägande som den dominerande musikmodellen flera år innan branschen accepterade detta. Denna tidiga, träffsäkra prognos – som gjordes när den gängse uppfattningen pekade åt ett annat håll – skiljer hans nuvarande argument om AI från kommentarer som kommer i efterhand.
Leonhard är medlem i Royal Society for the Arts i London och gästprofessor vid Fundação Dom Cabral i São Paulo, och verkar i gränslandet mellan den akademiska världen och rådgivningsbranschen. Wired UK rankar honom bland de 100 mest inflytelserika personerna i Europa. Hans perspektiv präglas lika mycket av hans karriär som professionell musiker och digital entreprenör som av eventuella institutionella anknytningar – en bakgrund som ger honom en historia av att ha förutsett den tekniska omvälvningens utveckling innan den blev uppenbar.
Viktiga föreläsningsämnen
- Artificiell intelligens och framtidens näringsliv
- Digital etik och styrning av AI
- Teknik och mänskliga värden
- Strategi för digital transformation
- Scenarioplanering inför tekniska omvälvningar
- Relationer mellan människa och maskin samt organisatoriskt beslutsfattande
- Hållbarhet och kapitalismens framtid
Perfekt för
- Styrelser och ledningsgrupper som fastställer riktlinjer för AI-styrning eller godkänner färdplaner för digital transformation
- Digitalchefer, teknikchefer och tekniska ledningsgrupper som söker ramverk för ansvarsfull AI-implementering
- Strategi- och framtidsanalysavdelningar som utarbetar scenarier kring de sammantagna effekterna av teknologisk omvälvning
- Styrelse-, risk- och juridikteam som navigerar bland nya AI-regleringar och krav på digital etik
Resultat för målgruppen
- Ett praktiskt styrningsvokabulär för att avgöra vilka organisatoriska funktioner som bör och inte bör automatiseras, baserat på ramverket för androritmer/algoritmer
- En strukturerad översikt över tio samtidiga tekniska drivkrafter (”Megashifts”) som samtidigt omformar strategi, verksamhet och konkurrensposition
- Förståelse för hur digital etik övergår från en värdediskussion till ett krav på styrning och reglering – och vad det innebär för företagens ansvarsskyldighet
- Ett scenarioramverk (HellVen) för att stresstesta om nuvarande AI-strategier sannolikt kommer att ge resultat som styrelserna skulle godkänna vid en granskning
- Ett mer nyanserat perspektiv på AI:s utveckling på kort sikt, där man skiljer mellan intelligent assistans och AGI samt bedömer vilka prognoser om det kommande decenniet som är välgrundade
Utvecklingssamtal
Med utgångspunkt i temat ”Teknik kontra mänsklighet” ger detta föredrag styrelser och ledningsgrupper ett ramverk för att avgöra i vilka sammanhang AI måste tjäna mänskliga värden snarare än att ersätta dem.
Viktiga slutsatser:
- Skillnaden mellan algoritmer och androritmer, och varför investeringar i mänskliga egenskaper är lika strategiskt viktiga som investeringar i teknik
- De etiska utmaningar som uppstår när organisationer överlåter bedömningar till digitala system utan att ha styrningsramar på plats
- Ett praktiskt perspektiv på hur organisationer kan använda teknik på ett ansvarsfullt sätt samtidigt som de skyddar de mänskliga förmågor som utgör deras konkurrensfördel
I detta föredrag undersöks vem som bär ansvaret för att fastställa teknikens gränser och hur organisationer kan bygga upp styrningsstrukturer för att uppfylla detta ansvar.
Viktiga slutsatser:
- Varför digital etik håller på att bli en obligatorisk styrningsfråga snarare än ett frivilligt värdegrundsuttalande
- De ansvarsfrågor som organisationer ställs inför när AI-system tar över beslut som tidigare fattades av människor
- Praktiska metoder för att bygga upp etiska ramverk för snabb införande av teknik
Denna session kartlägger de tio parallella tekniska drivkrafterna (digitalisering, automatisering, intelligisering, robotisering och sex andra) som omformar branscher och organisationsstrategier som ett sammansatt system.
Viktiga slutsatser:
- Varför det leder till en ofullständig strategi att betrakta teknologisk omvälvning som en sekvens av isolerade trender
- Hur man använder ramverket ”Ten Megashifts” för att bedöma en organisations utsatthet för samverkande tekniska förändringar
- Ett strukturerat tillvägagångssätt för att bygga en framtidssäker organisation som tar hänsyn till samtidiga, förstärkande förändringar
I detta föredrag görs en åtskillnad mellan intelligent assistans, AI och allmän artificiell intelligens, och ledningsgrupper ges en realistisk bild av de organisatoriska konsekvenserna under det kommande decenniet.
Viktiga slutsatser:
- De praktiska skillnaderna mellan IA, AI och AGI – och varför det leder till felaktiga strategier att blanda ihop dem
- Hur AI sannolikt kommer att påverka sysselsättningen, beslutsfattandet och branschstrukturerna under det kommande decenniet
- De styrningsval som organisationer måste göra nu för att påverka de resultat de kommer att ställas inför senare